Skönheten ligger i betraktarens ögon…

När jag hade bott hos matte ett tag så började dom prata om utställning? Jag undrade, vad är det nu på gång och det skulle jag snart få veta.

Min karriär inom utställning började väldigt tidigt och bra. Jag var bara junior när vi packade in oss i bilen och åkte till Norge, för där var det en stor Nordisk utställning. Ojoj vad mycket hundar, hundar överallt. Hundar med korta ben, långa ben, ingen päls, jätte mycket päls, rak svans, kurvig svans, mini storlek, jätte stora, ja det fanns alla möjliga hundar. Nu ska jag busa ordentligt med alla tänkte jag, men matte sa direkt: ” Totte, nu får inte du hälsa på alla hundarna och absolut inte busa”. Ni hör, vilket roligt ställe, vad hade vi där att göra.

Om jag inte förstod något så var det likadant för matte, hon fick instruktioner av Maria, min uppfödar människa. Vi skulle alltså in i en ring med en massa andra tollar hanar. Matte viskade i mitt öra: ”om du springer fint nu bredvid mig så ska du få korv som jag har i fickan”. Vi ställde upp oss snyggt och sen började vi att springa runt, runt. Och eftersom jag kände korvlukten så jag sträckte på mig riktigt ordentligt. Sen hände det grejor, för i mitten stod det en domare som började att peka på hundar som sprang och då försvann dom, dom gick iväg, utvisade helt enkelt. Till slut var vi bara 4 tollare kvar och då fick vi äntligen vila lite. Men sen sa domaren: ”2 varv till tack” och då sprang vi igen och publiken som stod och tittade på klappade händerna.  Sen kom domaren fram och började peka att vi skulle ställa oss längst fram, matte var helt förvirrad. Sen kom domaren fram och ville hälsa på matte och hon tog i hand och sen sa matte till mig: ”nu var det slut”. Vi vände oss om och började gå och då ropade dom: ”kom tillbaka, ni har ju vunnit!” Vilket liv det blev, Kennel Maria jublade och folk applåderade och där stod jag och matte och förstod ingenting. Men korv fick jag och matte kramade om mig länge. Det visade sig att jag fick en Titel: Nordisk Junior vinnare 2010. Kul.

 
Sen har vi varit på lite utställningar genom åren. Men det är inte bara att åka för tydligen så duger man inte som man är till vardags. Det ska trimmas, badas, borstas…
 
 
Jag måste erkänna att man blir fin och den dagen då det är utställning, just då måste man glänsa för det är alltid många tollare på plats. Jag går alltid in med dom andra hanarna, sen delas man upp i grupper beroende på hur gammal man är. Sen får man en nummerlapp, det speciella kopplet åker på och sen väntar man på sin tur. När det är show time går jag och matte in till domaren som väntar på oss inne i ringen. Domaren klämmer på min kropp, kollar så allt finns där och det avslutas med att tänderna kontrolleras. Matte är nervös varje gång att jag ska bita domaren men det skulle jag aldrig göra. Sen får vi springa igen runt och tvärsöver och ställa upp oss, nej inte matte, det är ju jag som ska glänsa.
 
Gissa att jag får en massa korv, matte gömmer det i handen för då vet hon att jag fokuserar på den och står stilla. Ibland blir det fel, jättefel, man kan t ex få lust att kanske rulla sig i gräset, att man vill leka med andra hundar eller att man spanar in en snygg tik som sitter vid sidan om. Då har det hänt att matte får den där speciella rösten som gör att man vaknar till och gör som hon säger.

Man kan bli Champion inom utställning och för att bli det så måste man vinna tre gånger, få Excellent. Jag har ju min titel, sen har jag 1 excellent och två reserv cert, så med andra ord är jag inte en Champion. Men min matte tycker jag är hennes Champion, snyggast och bäst i alla fall.

 

Dom senaste åren har vi inte varit så aktiva med utställningar. Vi har gjort en massa andra roliga saker. Jag och matte är lika till sättet, vi tycker om när det full fart, utmaningar och att det inte behöver vara så allvarligt och strikt. Vi har pratat om att ställa ut igen nu på ålderns höst för matte tycker jag är så pigg, vi får se hur det blir.

När matte och jag pratar om det här med utställningar, att vara fin, att vinna, få titlar så säger matte alltid samma sak till mig när hon kramar om mig: ”Totte, kom ihåg en sak, skönheten ligger i betraktarens ögon”…..